Søgningsresultat

Stockholm, Ivar Hæggströms boktryckeri, 1945. 64,(1,1 blank) s. & 4 planscher. Häftad. Omslaget med något solkiga marginaler, främre omslag med en ljus fuktfläck och en reva i övre marginal. Inlagan delvis lös, titelbladet och s. 64 med spår av ilagda papper. Främre omslag med blyertsnotering ”Obs. handledningen för realskolan anskaffas!”. Löst ilagt: en artikel av C. W. Herlitz med rubriken ”Sexualundervisningen i de svenska skolorna”, tre lappar med blyertsanteckningar om sexualundervisning och ett maskinskrivet dokument med rubriken ”Utdrag ur protokoll, fört vid sammanträde mellan folkskolestyrelsen och lärarkåren den 2 mars 1950. I sammanträdet deltog som särskilt inbjudna överlärare Henning Öberg, Solna, samt skolläkaren, dr Sten Almström”, undertecknat av sekreterare, en justering till protokollet och ett blad handskrivna anteckningar fastsatta i gem med protokollet. Den första handledningen för sexualundervisning i folkskolan i Sverige. Innehåller bland annat kapitlen ”Behovet av sexualundervisning i folkskolan”, ”Förskoleålderns sexualproblem”, ”Sexualundervisningen på småskolestadiet”, ”Förberedande sexualundervisning på folkskolestadiet (klass 5)”, ”Sexualundervisningen i folkskolans sjätte klass”, ”Sexualundervisningen i folkskolans avslutningsklass” och ”Råd och anvisningar rörande behandlingen av elever med ovanor och oarter på det sexuella området. Åtgärder från skolans sida efter sexuella övergrepp mot elever” (inkl. bl.a. onani, blottning och våldtäkt) samt fyra förslag på lektionsplaneringar i sexualundervisning. Det medlagda protokollet behandlar ett antal läkares synpunkter på sexualundervisningen.

Handskrift, ej daterad (1800-talets andra hälft). 8:o. (6), 146 sidor. Dekorerat rött klotband med guldpressad pärmtitel och helt guldsnitt. Bandet med smakfullt lagad rygg med gulddekor, kanterna något nötta, inlagan i mycket gott skick med någon enstaka fläck. Charmig handskrift innehållande 8 originalstycken av M. V. Rehnström (möjligtvis Matilda Wilhelmina, född 1832, boende i Stockholm) med titlar som ”Tvenne syskon” ”Följden af att gifva goda råd” och ”Trumpetaren och sotaren eller förmånen af en god uppfostran”. Första bladet med dedikation lydande ”Pehr Gustaf Huldberg, Sophia Adolphina Huldberg och Maria Aurora Huldberg tillegnas dessa vinterblommor med sann vänskap af författaren”. De tre Huldberg, som handskriften är tillägnad, var barn till boktryckaren och förläggaren Per Adolf Huldberg (1816-1887).

Stockholm, Siösteens tryckeri, 1909. 24 s. Klammerhäftad i tryckt omslag. Omslaget något solkigt och det bakre med en minimal pappersförlust i nedre yttre hörnet. En minimal reva på s. 17-18 och en minimal pappersförlust på sista sidan. Rikt illustrerad. Förtecknar och beskriver de 115 djur som förevisades i Cuneos kringresande menageri. Italienaren Giacomo Cuneo (1856-1928) kom till Skandinavien i ung ålder och försörjde sig som bland annat gycklare och björntämjare innan han grundade sitt menageri 1899. Hans kringresande menageri var det största i Skandinavien i början av 1900-talet.

Akvarell med handskriven text, ej daterad men 1800-talets början. 17 x 10,5 cm. Uppfodrad på tjockare papper i samtiden. En del ljusa småfläckar och några mörkare fläckar i övre marginalen. Två små maskhål. Charmigt utfört kort med handmålat porträtt av den unga Maria Stina Hane i naturen under blomsterplockning. Då flera personer med samma namn levde vid denna tid har hon inte säkert kunnat identifieras. Kortet möjligen utfört i samband med konfirmation.

Stockholm, Oskar Blomqvists boktryckeri, 1915. 28 s. & 1 karta & 6 kartongblad med 24 originalfotografier med handskrivna bildtexter. Något nött pappband med guldpressad titel på nött skinnetikett på främre pärm (”Frihetens dityramb nr 14”). Inlagan något ostadig och skrynklad, brytveck från rygg på två ställen. Tryckt i 15 numrerade exemplar för namngivna mottagare (detta nr 14 för Alex Simonsson). Skildrar elva studenter från Djursholms samskolas vandringsfärd genom Dalsland våren 1913 illustrerad med tjugofyra originalfotografier. Bilderna visar vandring, bad, umgänge och diverse upptåg under färden. Bland de andra fjorton mottagarna av detta charmiga verk märks Emilia Fogelklou (1878-1972), som var lärare vid skolan 1911-1915.

Utan tryckuppgift, ca 1920. 6 kartongblad med 75 monterade prover. Dekorerat oklbd. Bandet småfläckigt. Proverna i fint skick, tre stycken med minimala fläckar. Provbok över sidensiktdukar från kvarnbyggerifirman Vilh. Bäckman. Innehåller 75 monterad prover i olika kvaliteter.

Ambrotyp. U.å. (ca 1860). 8,5 x 7 cm. I samtida guldfärgad metallram. Gott skick. Ambrotypi var en tidig metod för framställning av fotografi som främst användes under 1850- och 1860-talet. Fotografiet framställs på en glasplåt vilken bemålas på baksidan så att motivet tydligare framträder. Då det rör sig om ett positiv är varje ambrotyp-fotografi endast framställt i ett exemplar.

De flesta omfattande en sida, ett par flersidiga. Samlingen i övergripande gott skick, vikmärken, enstaka fläckar, kantrevor, en kvittens med längre reva i text. Undertecknade av respektive affärsidkare och hantverkare. Kvittenserna ställda till Statskommisarie Carl Wilhelm Gråå (1803-1884) och rör dennes hus i Västra Yttringe, Lidingö, Stockholm samt ett par kvittenser rörande hans lägenhet på Jungfrugatan 6 i Stockholm. Samlingen innehåller både kvittenser för enstaka produkter och arbeten samt flersidiga kvittenser med en stor mängd poster. Bland annat återfinns köp av brädor och plank, fernissa, tegel, skorsten, tapeter, köksspjäll, spis, köksluckor, grind, brödlår, kakelung, fönsterbleck, soffa, glasdörrar, järnplåt och klädhängare samt betalning för tjänster såsom måleriarbete, timmerfällning, timmerkörning, målning av roddbåt och murning. Ett fåtal av kvittenserna med tryckta logotyper (Holmstrand & Qvarnström Bosättnings-magasinet, C. P. Stålhammar, John Leman, Joh. Edv. Friberg) medan de flesta är helt och hållet handskrivna. Samlingen innehåller också två handskrivna kvittenser signerade av skepparna Eric Ahlström och J. C. Lindström för transport av byggmaterial från staden till Lidingö. Utöver att samlingen visar priser på en mängd produkter och tjänster under denna tid är den intressant ur lokalt näringshistoriskt perspektiv då en stor del av kvittenserna är skrivna och undertecknade av mer okända lokala hantverkare och småföretagare i Stockholm.

Sthlm, Gen. stab. lit. anst., (1904). Litograferat vikblad om (4) s. + U.o., (1904). Injudningskort på tjockt papper. (1) s. Vikbladet nött med ett veck i ena övre hörnet och en pappersförlust i det andra. Eleganta påkostade tryck. Vikbladets uppslag utgörs av en karta över Stockholm där såväl vattenledningsverket som brunnar, tunnlar, rörledningar och vattentorn markerats. Bakre omslaget med uppgifter om det nya vattenledningsverket. Inbjudningskortet meddelar bland annat att gemensam avfärd till Norsborg sker med ångbåt från Klara strand och att kungen deltog samt att damer var välkomna.

Handskrift, daterad den 9 november 1820. Folio. (2) s. Tagen ur band. Har varit vikt. På Norra förstadens västra kämnärsrätts vägnar undertecknad av J. A. Hallström. Meddelar att sedan Johanna Fredrica Ljungberg anmält att hennes man bränneridrängen Johan Henricsson Holmgren redan 1809 övergivit henne och deras tre barn, ”utan att hon om mannens vistelseort sedermera fått någon kunskap”, anhåller hon nu om att ”äktenskapet dem emellan måtte varda uplöst”. Rätten meddelar att om Holmgren inte ger sig tillkänna inom ett år så upplöses äktenskapet i enlighet med Giftermålsbalkens kap. 13 § 4, vilken vid denna tid löd: ”Öfwergifwer och förlöper mannen af ondsko och motwilia sin hustru, och far utrikes i thet upsåt, at ej mera blifwa och bo med henne; hafwe ingen rätt sin lott i boet, eller fasta gods sitt, at råda. Wil hustrun ifrån honom skiljas; tage tå stemning hos Domaren. Wet man ej hwar mannen sig uppehåller; låte Domaren å predikostolarna lysa efter honom öfwer hela Häradet, eller i Staden, om han ther boende warit, så ock i the närmasta soknar ther intil, och förelägge honom natt och åhr. Kommer han ej inom föresattan tid; döme tå Domaren til skilnad, och hafwe mannen förwärkadt hela sin lott i boet. Samma lag ware, ther hustru förlöper mannen”. Johanna Fredrica Ljungberg (f. 1781) och hennes make Holmgren bodde i Klara församling i Stockholm. Skilsmässan genomfördes uppenbarligen då hon enligt kyrkoboken gifte om sig 1822 och bodde då med sin nya make Anders Thunberg i Adolf Fredriks församling.

U.o., (1729). 4:o. (3,1 adressida) s. Tagen ur band och ytterst lätt solkig. Vikt som kuvert med hovrättens skadade röda lacksigill och handskriven adressering lydande: ”Till rådstugu rätten uti Christianstad detta wälwilligen Christianstad”. En kanslinotering daterad den 8 december 1729 i övre marginalen på första sidan. Undertecknad av Germund Cederhielm samt kontrasignerad av R. Lilliecreutz och Carl. A. Lillecreutz i trycket. Med plats för två handskrivna tillägg i trycket, i detta exemplar ifyllt ”rådstugurätten i Christianstad” på första sidan och ”rådstugurätten” på tredje sidan. Skrivelsen meddelar att trots de kungliga breven till landshövdingarna 1686 och 1710 fortsätter tidelag vara vanligt förekommande i landsorterna. Skrivelsen meddelar därför att de husbönder som trots möjlighet att använda kvinnor vid vallningar istället använder pojkar ska bötfällas med 40 marker silvermynt. Tidelag var belagt med dödsstraff för såväl den som utförde handling som för det utsatta djuret. Fram till 1644 kunde påföljden vara att brännas levande på bål, men därefter användes oftast halshuggning. Den sista avrättningen för tidelagsbrott skedde 1778. Åren 1864-1944 reglerades tidelag i strafflagen, där brottet återfanns under samma paragraf som homosexualitet, de båda brotten avkriminaliserades samtidigt 1944. Samma år tillkom dock Djurskyddslagen, vilken gav visst skydd mot djurplågeri. Sedan 2014 är dock tidelag åter ett brott i Sverige.

Handskrift, daterad 16/4 1849 - 31/12 1864. 4:o. (176,2 blanka) s. Nött samtida hfrbd med dekorerade pärmpapper och formklippt titeletikett (”Minnesbok”) på främre pärmen samt marmorerade snitt och ett knytband, varav det främre saknas. Bandet med en del ytliga avskrivningar samt stötta hörn. Inlagan i gott skick, en minimal fläck i texten på de första fyra bladen utan att störa läsbarheten. Utan någon ägarnotering, identifiering gjord utifrån innehållet. Johan Fredrik Hallberg (1801-92) var från 1828 var kronolänsman i Skytts härad i Skåne och samma år blev han ägare till Hallbergsgården (senare Lindesgården) i Vellinge. Dagbokens första notering lyder: ”1849 den 16 april insjuknade jag i feber. Doktor Ström som vårdade mig, ville icke bestämt angifwa sjukdomens karaktär, den tyckes wara en blandning af rymatisk och nervfeber. Den medtog på ett par dagar mina krafter och höll mig i nära 3 weckor wid sängen. I mina barnår hade jag frossan och 1830 nervfeber. För dessa enda sjukdomar tackar jag herren lika mycket som för mina helsodagar, emedan de förra mera än de sednare lärt mig att med alfwar tänka på ett lif efter detta, lärt mig att i de swåraste sjukdomar och pröfningar, känna Herrens wisa afsigter. Måtte jag ehwad mig händer, kunna wara honom rätt tacksam!”. Därefter följer 176 sidor tätskrivna dagboksanteckningar för de närmast följande sexton åren rörande såväl Hallbergs arbetsliv som privatliv. Oftast är anteckningarna korta men ställvis längre och mer berättande.

Utan tryckuppgift (ca 1900). Hårt nött röd originalkassett med omslag tryckt i gult och silverfärg innehållande en träbricka med fyrtio spelpjäser i trä (två st saknas) i silver- och guldfärg, ettbladstryck med spelregler och ett tidningsklipp med reklam för spelet. Kassetten sönder i ena långsidan, spelreglerna vikt en gång, fläckad och med revor i marginalerna, tidningsklippet med kantrevor. Spelreglerna förklarar att spelet ”har i sitt hemland rönt en ytterst lifliguppmäkrsamhet och sålts i hundratusental, ej allenast derför att $ 100 utlofvades och äfven betalades till den som först fann rätta lösningen deraf, utan jemväl för det intresse som knytes vid sjelfva problemet. Detta består egentligen i att låta ’Guldmynten’ intaga ’Silfvermyntens’ ring och tvärtom, hvarvid man ej får lyfta ’mynten’, utan endast genom vridning af cirklarna flytta dem.” Det bifogade tidningsklippet utlyser en tävling; där de tre först insända lösningarna på spelet utlovas pris på 150, 100 och 50 kronor.

Handskrift, daterad 1850. 8:o. (108) s., varav 1 blank. Samtida skinnband med ny rygg pålagd i modern tid och marmorerade snitt. Bandet nött, inlagan med en del småfläckar men inget som stör läsningen. Kassabok för livsmedelshandlaren C. W. Hambn, född 1819 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm. Handskriften upptar räkenskaper under hela året 1850, både gällande Hambns viktualiehandel på Götgatan i Stockholm och för familjens egna transaktioner. Innehåller hundratals detaljerade poster och ett stort antal namn med vilka Hambn gjort affärer.

Stockholm, Jacob Bagges söner, 1907. 22 s. Klammerhäftad. Fint skick. Rikt illustrerad. Saluför egentillverkade och importerade matematiska instrument såsom avvägningsinstrument, vinkelmätningsinstrument, distanstuber, mätbordsstativ, landtmäterimåttband, kompasser, pantografer, gradskivor, gruvinstrument och stereometrar såväl som ritmaterial och färger. Förutom de här saluförda produkterna utförde firman även specialbeställningar på alla typer av matematiska instrument.