Vis indholdet

(EKMAN, GUSTAF)

[Samling handskrifter rörande kolning, torvberedning och torvmossors användning som bränsle 1865-1866]

Antikvariat Ström
stro174


Två samlingar innehållande anteckningar och kommentarer rörande kolning och torvberedning skrivna av Gustaf Ekman (1804-1876). Ekman var metallurg, bruksdisponent och ägare till Lesjöfors Bruk. Han gjorde stora insatser för den svenska järnhanteringen i och med sitt uppfinnande av den s. k. ”Ekmans vällugn”. På Lesjöfors utvecklade Ekman nya metoder för beredning av torv och ved samt utarbetade ekonomiska kalkyler för energiförbrukning. Den första samlingen är sänd till Joachim Åkerman (1798-1876), föreståndare för Teknologiska institutet och Bergskolan i Falun, överdirektör vid Kontrollverken samt ledamot av Lantbruksakademien. Samlingens andra del är utan Ekmans namnteckning och inte heller ställd till Åkerman, men handskriftens piktur och samlingens sammansättning visar att även denna del är skriven av Ekman och med största sannolikhet även sänd till Åkerman. 1. [Samling handskrifter rörande tävlingsskrifter i ämnena kolning och torvberedning 1865]. 7 handskrifter, daterade 1865. De flesta i folio. Med ett flertal strykningar och ändring. Samlingen i övergripande fint skick, ett blad med en fuktfläck i text. Endast undertecknat av Ekman på tre av dokumenten. Samling handskrifter innehåller Gustaf Ekmans kommentarer rörande de inkomna tävlingsskrifterna i de av Kommerskollegium ”utfäste 2:ne pris, neml. ett à 1000 rdr. rmt. för författandet af en ändamålsenlig och populär afhandling om kolning, samt ett à 500 rdr. rmt. för en dylik avhandling om torfberedning”. Ekman är kritisk till de flesta av de elva inkomna skrifterna då han anser författarna sakna kunskaper inom ämnet. Ett par av skrifterna anser han ha vissa kvalitéer, framför allt G. M. Molinders bidrag, vilket senare gavs ut under titeln ”Afhandling om kolning och de tjenligaste metoderna för dess verkställande” 1870. Samlingen innehåller följande handskrifter: ”Anteckningar om täflings skrifterna för torfberedning och kolning 1865”. (6) sidor. Kommentarer rörande 11 tävlingsskrifter; ”P.M. med genomläsning af täflingsskrifterne angående kolning och torfberedning”. (11) sidor. Utlåtande rörande 11 tävlingsskrifter. Undertecknat ”G. Ekman”. Illustrerad med en teckning; ”Afhandling om kolning och de tjenligaste methoderna för dess verkställande af G. M. Molinder”. 15 sidor. Utförliga kommentarer rörande Molinders tävlingsskrift. Illustrerad med två teckningar; ”Till Kongl. Maj:ts och rikets Kommerse Kollegium”. (4) sidor. Utkast till brev med redogörelse för arbetet med granskningen av tävlingsskrifterna; ”Till Kongl. Maj:ts och rikets Komerse Kollegium”. (5) sidor. Ytterligare ett utkast inom samma ämne; Brev till Joachim Åkerman daterat ”Lesjöfors 16 juli 1865”. (2) sidor. Rörande tävlingsskrifterna samt andra spörsmål. Undertecknat ”G. Ekman”; Brev till Joachim Åkerman, ej daterat. (4) sidor. Rörande tävlingsskrifterna och andra spörsmål. Undertecknat ”G. Ekman”. Ej ställt till Åkerman, men av sammanhanget att döma till denne. 2. [Handskrift innehållande redogörelse för lanthushållningssällskapens svar på Kungliga Lantbruksakademiens utsända formulär angående ”Omfånget och beskaffenheten af tillgängliga torfmossar i landet och deras begagnande till bränsle” 1866]. Handskrift, daterad 1866. Folio i lösa ark. (30) sidor. Med ett flertal strykningar och ändringar. Det skrivna omslagsarket med några smårevor i ryggen och bakre omslaget med några småfläckar. Medföljer ytterligare två handskrivna dokument rörande samma ärende. Gustaf Ekmans redogörelse för de inkomna svaren från lanthushållningssällskapen rörande användning av torvmossor som bränsle. Redogörelsen inleds: ”Till Kongl. Landtbruks akademiens förvaltnings komitté 1866. Sedan numera svar inkommit från samtlige Landthushållningssällskaperna eller deras förvaltningsutskott, med undantag blott af, det för södra delen af Calmare län, för Malmöhus, Hallands, Westernorrlands och Jemtlands Län, på de frågor, som förvaltningsutskottet, uti cirkulär af den 11 dec. 1862 till Landthushållnings Sällskaperna framställt rörande belägenheten, omfånget och beskaffenheten af befintliga torfmossor, samt huruvida och i hvar utsträckning dessa till torftägt begagnas, äfven som om vedbesparande spislar af fördelaktig konstruktion äro brukliga, och slutligen, hvilka åtgärder blifvit vidtagne eller annars anses lämpliga för åstadkommande af ett allmännare begagnande så väl af bränntorf som af vedbesparande spislar, för att kunna åstadkomma någon förminskning i förbrukning af skog till bränsle[…]”. Därefter vidtar en redogörelse för de inkomna svaren från Stockholm, Uppsala, Öland, Nyköping, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge, Kristianstad, Göteborg och Bohuslän, Älvsborg, Skaraborg, Värmland, Örebro och Västmanland.
Adresse:
-
129 53 Stockholms län
Sweden
CVR/VAT:
SE 880 327 055 501

Nyligt importeret fra Antikvariat Ström

Antikvariat Ström
stro887
Reklamtryck på kartong, (1945). 34x23,5 cm. Med utfällbar fot på baksidan. Lätt nötta kanter och hörn, mest så i det nedre vänstra hörnet. Affisch för Solstickan ämnad för skyltning i butiksfönster. Svartvitt fotografi föreställande en mor och son tändande julgransbelysningen med Solstickans tändstickor. Tändsticksasken med Einar Nermans klassiska design avbildad i färg två gånger.
BÖHME, JACOB.
Antikvariat Ström
stro884
Handskrift daterad 1784. 4:o. (69) s. Häftad i samtida marmorerat pappomslag. Omslaget nött och blekt samt med några fläckar. Inlagan i övergripande fint skick, men med enstaka fläckar i texten. Avskrivarens namnteckning O. [Lanelius?] på titelsidan. Huvudarbetet utgörs av en översättning av ”Gespräch einer erleuchteten und unerleuchteten Seele”, författat av Böhme 1624. Detta mystika verk med alkemiska inslag utgörs av en dialog mellan en upplyst själ, en oupplyst själ, Gud och Djävulen. Sidorna 41-64 utgörs av ”En sann bättring eller kort anwisning om nyckelen till den gudomlige hemlighetens förstånd, huru menniskian kan hinna till gudommelig beskådelse i sig? Skrifwit af samma auctor år 1623”. Sidorna 65-67 utgörs av ”Om meniskians fyra complexioner. Skrifwit af Jacob Böhm ar 1624”. Sidan 68 utgörs av ett kalligram med ”Jehova” i mitten. Sidan 69 utgörs av ”En bön af Jacob Böhm”. Böhmes skrifter var en viktig inspirationskälla för pietismen och än mer tongivande inom radikalpietismen. Efter införandet av Konventikelplakatet 1726, som förbjöd religiösa sammankomster utanför kyrkan och som tillkom för att stävja pietismen, blev den pietistiska rörelsen tvingad att sluta sig och utöva sin tro i hemlighet. Kyrkans motstånd mot rörelsen och censuren av frireligiös litteratur medförde att Böhmes skrifter inte kunde tryckas. Den första svenska översättningen av Böhmes skrifter trycktes först 1875. Innan dess var de troende tvungna att sprida skrifterna som handskrifter. Dessa handskrifter cirkulerade och skrevs av inom pietistiska och kvietistiska sällskap, och på så vis kunde Böhmes läror spridas i Sverige trots censuren. Trots statskyrkans motstånd har Böhmes skrifter spelat en avgörande roll för den svenska mystikens utveckling inom rörelser som Bergmankretsen och Flodbergskretsen, och inspirerat tänkandet hos bland andra Hjalmar Ekström och Eric Hermelin.
Se hele beskrivelsen
Antikvariat Ström
stro885
Teckning, daterad 1843. 28x24,5 cm. Något solkig och med några ytliga veck. Ett par revor lagade med tejp på baksidan. En mängd lustiga scener ritade av ett barn. Några av scenerna med berättande text undertill, bland annat om ett besök av två björnar.
Antikvariat Ström
stro888
Handskrift, daterad den 9 november 1820. Folio. (2) s. Tagen ur band. Har varit vikt. På Norra förstadens västra kämnärsrätts vägnar undertecknad av J. A. Hallström. Meddelar att sedan Johanna Fredrica Ljungberg anmält att hennes man bränneridrängen Johan Henricsson Holmgren redan 1809 övergivit henne och deras tre barn, ”utan att hon om mannens vistelseort sedermera fått någon kunskap”, anhåller hon nu om att ”äktenskapet dem emellan måtte varda uplöst”. Rätten meddelar att om Holmgren inte ger sig tillkänna inom ett år så upplöses äktenskapet i enlighet med Giftermålsbalkens kap. 13 § 4, vilken vid denna tid löd: ”Öfwergifwer och förlöper mannen af ondsko och motwilia sin hustru, och far utrikes i thet upsåt, at ej mera blifwa och bo med henne; hafwe ingen rätt sin lott i boet, eller fasta gods sitt, at råda. Wil hustrun ifrån honom skiljas; tage tå stemning hos Domaren. Wet man ej hwar mannen sig uppehåller; låte Domaren å predikostolarna lysa efter honom öfwer hela Häradet, eller i Staden, om han ther boende warit, så ock i the närmasta soknar ther intil, och förelägge honom natt och åhr. Kommer han ej inom föresattan tid; döme tå Domaren til skilnad, och hafwe mannen förwärkadt hela sin lott i boet. Samma lag ware, ther hustru förlöper mannen”. Johanna Fredrica Ljungberg (f. 1781) och hennes make Holmgren bodde i Klara församling i Stockholm. Skilsmässan genomfördes uppenbarligen då hon enligt kyrkoboken gifte om sig 1822 och bodde då med sin nya make Anders Thunberg i Adolf Fredriks församling.
Se hele beskrivelsen
Antikvariat Ström
stro886
Broderi på siden, daterad 1946. 38x14,5 cm. Fint skick. Fint broderad hyllning med blomstermotiv och hjärta till Ture Nerman på hans 60-årsdag den 18 maj 1946. Given av författaren och chefredaktören Karl Johan Rådström och dennes hustru Berta Rådström. Karl Johan Rådström (1893-1958) ”skrev i ungdomen två diktsamlingar, Lust och längtan (1912) och Brinnande skepp (1913), som refuserades av Albert Bonniers förlag. Brinnande skepp utkom emellertid 1914 hos Wahlström & Widstrand och det är troligt att åtminstone delar av Lust och längtan nått offentligheten i volymen Sommarår, delvis skriven i London och utgiven på det socialdemokratiska Framtidens förlag i Malmö 1916. Båda hör till den sekelskiftesdekadenta traditionen. Sålunda är anslutningen tydlig till R:s lyriska husgudar: Heidenstam, Karlfeldt, Sigurd Agrell, Bo Bergman, Sven Lidman, Bertil Malmberg, Sigfrid Siwertz, Anders Osterling och Ture Nerman. Nerman var för R även en politisk mentor, med vilken han fått kontakt redan under gymnasieåren i Sundsvall” (Svenskt biografiskt lexikon).
Se hele beskrivelsen
FOREL, AUGUSTE.
Antikvariat Ström
stro883
Malmö, 1933. 16 s. inklusive omslag. Klammerhäftad i fotoillustrerat omslag. Mycket svagt veck i nedre yttre hörnet. Utgiven av bokförlaget Adlon. Författarens namn felstavat ”August Porel” på omslaget. Berör även till viss del manlig homosexualitet. Med referenser till bland andra Magnus Hirschfeld och Richard von Krafft-Ebing. Auguste Forel (1848-1931) var en schweizisk läkare och skrev bland annat ”Die sexuelle Frage” 1905.