Vis indholdet

[Poesialbum och dagbok skriven av en ung kvinna i Skåne]

Antikvariat Ström
stro398
Handskrift, daterad 1836-47. (64) skrivna s. Nött vackert brunt skinnband med guldlinjerad rygg och gröna pärmfält inom guldram. Främre pärm med guldpressad ägarnotering ”Cecilia Jönsson 1836”. Bandet med en hel del avskavningar. Inlagan i med ställvisa småfläckar. Ett blad med en lång reva i text, ett blad med en pappersförlust i yttre marginal, två blad med en minimal pappersförlust i inre marginal och två blad med minimal reva i marginal. Trots detta en fin känsla. En liten teckning föreställande Övraby kyrka, en vikt lapp med hanskriven dikt adresserad ”Till Cilla” med en till största del bortfallen fastsydd torkad växt och en handskriven lapp daterad ”Ramlösa den 28 juli 1838” löst ilagda.

Skriven av Cecilia Jönsson (1816-90), född i Lund och vid tiden för denna handskrifts tillkomst boende i Ystad. De första fyrtiofyra sidorna med eget titelblad lydande ”Poetisk blomsterkrans virad af Cecilia Jönsson” innehållande en mängd dikter, varav ett antal tycks vara originalarbeten, såsom ”Werser til mig af pappa på min födelsedag den 5 maj 1834”, ”Werser gifna af fröken Cederström til mig den 5 maj 1833” och ”Werser som jag erhöll af min broder på min födelsedag den 5 maj 1833”. De efterföljande sidorna består av Cecilia Jönssons dagbok med början på nyårsafton 1838/39. Jönsson skriver att det ”har varit ett lärorikt år för mig” och fortsätter på nyårsdagen 1839 med ”Nytt år! Nya förhoppningar - hvad vore lifvet utan hopp - hopp är så vittomfattande - man hoppas, på det närvarande, på det tillkommande - mycket som man får se - mycket, man alldrig får se”. Dagboken sträcker sig sedan fram till maj 1840, men med stora hopp i tiden. I dagboken skriver Jönsson om umgänge med nära och kära, sina innersta reflektioner kring livet och om besök i bland annat Övraby, Gladsax, Örum och Hoby i närheten av Borrby. Jönsson skriver ofta mycket poetiskt och känslofyllt kring sina upplevelser. I dagbokens sista notering, den 2:a maj 1840, skriver hon: ”Jag gick ut igår i marken, allt waknade och lefvades, himmellens droppar föllo ned, jag lyfte min blick opp mot den wälsignade rika himmelen, mina tancka blef en wälkomsthälsning till maj; och i detsamma lika som i en bränpunkt, höjde sig en regnbåge skimrande af min lefnads himmels maj minnen - och ett af de skönaste barndomens outplåneliga drag - barndomens paradis - den sköna naturen har idag manat fram alla kära gestallter, alla dyrbara oförgättliga minnen”. Handskriftens sista sida består av ett par noteringar, daterade 1844-47, om bl.a. Jönssons dotters födsel. En fin inblick i en ung kvinnas liv och poetiska universum under 1800-talets första hälft.
Adresse:
-
129 53 Stockholms län
Sweden
CVR/VAT:
SE 880 327 055 501

Nyligt importeret fra Antikvariat Ström

Antikvariat Ström
stro887
Reklamtryck på kartong, (1945). 34x23,5 cm. Med utfällbar fot på baksidan. Lätt nötta kanter och hörn, mest så i det nedre vänstra hörnet. Affisch för Solstickan ämnad för skyltning i butiksfönster. Svartvitt fotografi föreställande en mor och son tändande julgransbelysningen med Solstickans tändstickor. Tändsticksasken med Einar Nermans klassiska design avbildad i färg två gånger.
BÖHME, JACOB.
Antikvariat Ström
stro884
Handskrift daterad 1784. 4:o. (69) s. Häftad i samtida marmorerat pappomslag. Omslaget nött och blekt samt med några fläckar. Inlagan i övergripande fint skick, men med enstaka fläckar i texten. Avskrivarens namnteckning O. [Lanelius?] på titelsidan. Huvudarbetet utgörs av en översättning av ”Gespräch einer erleuchteten und unerleuchteten Seele”, författat av Böhme 1624. Detta mystika verk med alkemiska inslag utgörs av en dialog mellan en upplyst själ, en oupplyst själ, Gud och Djävulen. Sidorna 41-64 utgörs av ”En sann bättring eller kort anwisning om nyckelen till den gudomlige hemlighetens förstånd, huru menniskian kan hinna till gudommelig beskådelse i sig? Skrifwit af samma auctor år 1623”. Sidorna 65-67 utgörs av ”Om meniskians fyra complexioner. Skrifwit af Jacob Böhm ar 1624”. Sidan 68 utgörs av ett kalligram med ”Jehova” i mitten. Sidan 69 utgörs av ”En bön af Jacob Böhm”. Böhmes skrifter var en viktig inspirationskälla för pietismen och än mer tongivande inom radikalpietismen. Efter införandet av Konventikelplakatet 1726, som förbjöd religiösa sammankomster utanför kyrkan och som tillkom för att stävja pietismen, blev den pietistiska rörelsen tvingad att sluta sig och utöva sin tro i hemlighet. Kyrkans motstånd mot rörelsen och censuren av frireligiös litteratur medförde att Böhmes skrifter inte kunde tryckas. Den första svenska översättningen av Böhmes skrifter trycktes först 1875. Innan dess var de troende tvungna att sprida skrifterna som handskrifter. Dessa handskrifter cirkulerade och skrevs av inom pietistiska och kvietistiska sällskap, och på så vis kunde Böhmes läror spridas i Sverige trots censuren. Trots statskyrkans motstånd har Böhmes skrifter spelat en avgörande roll för den svenska mystikens utveckling inom rörelser som Bergmankretsen och Flodbergskretsen, och inspirerat tänkandet hos bland andra Hjalmar Ekström och Eric Hermelin.
Se hele beskrivelsen
Antikvariat Ström
stro885
Teckning, daterad 1843. 28x24,5 cm. Något solkig och med några ytliga veck. Ett par revor lagade med tejp på baksidan. En mängd lustiga scener ritade av ett barn. Några av scenerna med berättande text undertill, bland annat om ett besök av två björnar.
Antikvariat Ström
stro888
Handskrift, daterad den 9 november 1820. Folio. (2) s. Tagen ur band. Har varit vikt. På Norra förstadens västra kämnärsrätts vägnar undertecknad av J. A. Hallström. Meddelar att sedan Johanna Fredrica Ljungberg anmält att hennes man bränneridrängen Johan Henricsson Holmgren redan 1809 övergivit henne och deras tre barn, ”utan att hon om mannens vistelseort sedermera fått någon kunskap”, anhåller hon nu om att ”äktenskapet dem emellan måtte varda uplöst”. Rätten meddelar att om Holmgren inte ger sig tillkänna inom ett år så upplöses äktenskapet i enlighet med Giftermålsbalkens kap. 13 § 4, vilken vid denna tid löd: ”Öfwergifwer och förlöper mannen af ondsko och motwilia sin hustru, och far utrikes i thet upsåt, at ej mera blifwa och bo med henne; hafwe ingen rätt sin lott i boet, eller fasta gods sitt, at råda. Wil hustrun ifrån honom skiljas; tage tå stemning hos Domaren. Wet man ej hwar mannen sig uppehåller; låte Domaren å predikostolarna lysa efter honom öfwer hela Häradet, eller i Staden, om han ther boende warit, så ock i the närmasta soknar ther intil, och förelägge honom natt och åhr. Kommer han ej inom föresattan tid; döme tå Domaren til skilnad, och hafwe mannen förwärkadt hela sin lott i boet. Samma lag ware, ther hustru förlöper mannen”. Johanna Fredrica Ljungberg (f. 1781) och hennes make Holmgren bodde i Klara församling i Stockholm. Skilsmässan genomfördes uppenbarligen då hon enligt kyrkoboken gifte om sig 1822 och bodde då med sin nya make Anders Thunberg i Adolf Fredriks församling.
Se hele beskrivelsen
Antikvariat Ström
stro886
Broderi på siden, daterad 1946. 38x14,5 cm. Fint skick. Fint broderad hyllning med blomstermotiv och hjärta till Ture Nerman på hans 60-årsdag den 18 maj 1946. Given av författaren och chefredaktören Karl Johan Rådström och dennes hustru Berta Rådström. Karl Johan Rådström (1893-1958) ”skrev i ungdomen två diktsamlingar, Lust och längtan (1912) och Brinnande skepp (1913), som refuserades av Albert Bonniers förlag. Brinnande skepp utkom emellertid 1914 hos Wahlström & Widstrand och det är troligt att åtminstone delar av Lust och längtan nått offentligheten i volymen Sommarår, delvis skriven i London och utgiven på det socialdemokratiska Framtidens förlag i Malmö 1916. Båda hör till den sekelskiftesdekadenta traditionen. Sålunda är anslutningen tydlig till R:s lyriska husgudar: Heidenstam, Karlfeldt, Sigurd Agrell, Bo Bergman, Sven Lidman, Bertil Malmberg, Sigfrid Siwertz, Anders Osterling och Ture Nerman. Nerman var för R även en politisk mentor, med vilken han fått kontakt redan under gymnasieåren i Sundsvall” (Svenskt biografiskt lexikon).
Se hele beskrivelsen
FOREL, AUGUSTE.
Antikvariat Ström
stro883
Malmö, 1933. 16 s. inklusive omslag. Klammerhäftad i fotoillustrerat omslag. Mycket svagt veck i nedre yttre hörnet. Utgiven av bokförlaget Adlon. Författarens namn felstavat ”August Porel” på omslaget. Berör även till viss del manlig homosexualitet. Med referenser till bland andra Magnus Hirschfeld och Richard von Krafft-Ebing. Auguste Forel (1848-1931) var en schweizisk läkare och skrev bland annat ”Die sexuelle Frage” 1905.