Vis indholdet

(LEFRÉN, JOHAN PETER)

[Album med egenhändiga landskapsteckningar]

Antikvariat Ström
stro783
Ej daterade, men före 1862. Album i tvärformat (23x30 cm) med 20 kartongblad med ett monterat tryckt porträtt och 18 monterade egenhändiga teckningar. Svart sammetsalbum med åtta rikt ornamenterade metallbeslag på vid hörnen, låsanordning i metall och främre pärm med ett metallbeslag i mitten med graverad text ”20 januari 1862” samt helt guldsnitt och vattrade för- och eftersättsblad. Ryggen med små ytterst lätt nötta och blekta partier, i övrigt i mycket gott skick. Teckningarna med någon enstaka obetydlig småfläck. Ett en löst bifogad handskrift med sorgekant skriven av Lefréns änka Maria Antoinetta Hedman.

Teckningarna föreställer fantasilandskap med såväl pittoreska gårdar som sagoslott i romantiska landskap med högresta träd, stora berg och blanka vattendrag. Albumet sammanställt av Lefréns änka Maria Antoinetta Hedmansom ett minne från hans begravning. Den löst ilagda handskriften lyder: ”Att herr generalen godhetsfullt ville emottaga denna bild och dessa teckningar af den gamle vännen och vapenbrodren hvars personlighet herr generalen så sant och så vackert skildrat. Därom bedja på det hjerteligaste den hädangångnes enka och barn”. Med all sannolikhet given till generalbefälhavaren Johan Magnus Björnstjerna (1805-98), som höll ett tal under Lefréns begravning den 20 januari 1862. Johan Peter Lefrén (1784-1862) var militär och militärteoretiker. Han bevistade bland annat finska kriget och norska fälttåget 1814 samt utförde viktiga karteringar. Han var från 1812 lärare i taktik och strategi vid ingenjörkårens läroverk och var åren 1821-39 verksam som guvernör vid krigsakademin på Karlberg. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”som guvernör på Karlberg omorganiserade han helt krigsskolans undervisning o introducerade nya pedagogiska metoder: växelundervisning, ämnesläsning, moderna språks företräde före de klassiska o fri flyttning till högre klass oberoende av terminer o läsår. Sitt pedagogiska system framlade han i en berättelse över krigsakademin 24, där han krävde en mer human anda i uppfostringsarbetet o ville minska tvånget o straffen. Självverksamheten hos eleven skulle vara grundläggande för undervisningen. Skriften kom att spela en avgörande roll för tillkomsten i dec 25 av den stora undervisningskommittén, där L blev en av de drivande krafterna. På hans förslag inrättades Nya elementarskolan i Sthlm, där de moderna skolidéerna skulle prövas. Den började sin verksamhet 28. L gav skolan dess pedagogiska utformning o gjorde C J L Almqvist till rektor, sedan han först prövat dennes kapacitet som lärare på Karlberg. L ivrade också för en allmän folkundervisning”. Lefrén adlades 1818 och var riksdagsman under riksdagarna åren 1823-60. Hans konstnärliga begåvning är vida omvittnad och teckningar av honom finns bland annat på Nationalmuseum.
Adresse:
-
129 53 Stockholms län
Sweden
CVR/VAT:
SE 880 327 055 501

Nyligt importeret fra Antikvariat Ström

Antikvariat Ström
stro887
Reklamtryck på kartong, (1945). 34x23,5 cm. Med utfällbar fot på baksidan. Lätt nötta kanter och hörn, mest så i det nedre vänstra hörnet. Affisch för Solstickan ämnad för skyltning i butiksfönster. Svartvitt fotografi föreställande en mor och son tändande julgransbelysningen med Solstickans tändstickor. Tändsticksasken med Einar Nermans klassiska design avbildad i färg två gånger.
BÖHME, JACOB.
Antikvariat Ström
stro884
Handskrift daterad 1784. 4:o. (69) s. Häftad i samtida marmorerat pappomslag. Omslaget nött och blekt samt med några fläckar. Inlagan i övergripande fint skick, men med enstaka fläckar i texten. Avskrivarens namnteckning O. [Lanelius?] på titelsidan. Huvudarbetet utgörs av en översättning av ”Gespräch einer erleuchteten und unerleuchteten Seele”, författat av Böhme 1624. Detta mystika verk med alkemiska inslag utgörs av en dialog mellan en upplyst själ, en oupplyst själ, Gud och Djävulen. Sidorna 41-64 utgörs av ”En sann bättring eller kort anwisning om nyckelen till den gudomlige hemlighetens förstånd, huru menniskian kan hinna till gudommelig beskådelse i sig? Skrifwit af samma auctor år 1623”. Sidorna 65-67 utgörs av ”Om meniskians fyra complexioner. Skrifwit af Jacob Böhm ar 1624”. Sidan 68 utgörs av ett kalligram med ”Jehova” i mitten. Sidan 69 utgörs av ”En bön af Jacob Böhm”. Böhmes skrifter var en viktig inspirationskälla för pietismen och än mer tongivande inom radikalpietismen. Efter införandet av Konventikelplakatet 1726, som förbjöd religiösa sammankomster utanför kyrkan och som tillkom för att stävja pietismen, blev den pietistiska rörelsen tvingad att sluta sig och utöva sin tro i hemlighet. Kyrkans motstånd mot rörelsen och censuren av frireligiös litteratur medförde att Böhmes skrifter inte kunde tryckas. Den första svenska översättningen av Böhmes skrifter trycktes först 1875. Innan dess var de troende tvungna att sprida skrifterna som handskrifter. Dessa handskrifter cirkulerade och skrevs av inom pietistiska och kvietistiska sällskap, och på så vis kunde Böhmes läror spridas i Sverige trots censuren. Trots statskyrkans motstånd har Böhmes skrifter spelat en avgörande roll för den svenska mystikens utveckling inom rörelser som Bergmankretsen och Flodbergskretsen, och inspirerat tänkandet hos bland andra Hjalmar Ekström och Eric Hermelin.
Se hele beskrivelsen
Antikvariat Ström
stro885
Teckning, daterad 1843. 28x24,5 cm. Något solkig och med några ytliga veck. Ett par revor lagade med tejp på baksidan. En mängd lustiga scener ritade av ett barn. Några av scenerna med berättande text undertill, bland annat om ett besök av två björnar.
Antikvariat Ström
stro888
Handskrift, daterad den 9 november 1820. Folio. (2) s. Tagen ur band. Har varit vikt. På Norra förstadens västra kämnärsrätts vägnar undertecknad av J. A. Hallström. Meddelar att sedan Johanna Fredrica Ljungberg anmält att hennes man bränneridrängen Johan Henricsson Holmgren redan 1809 övergivit henne och deras tre barn, ”utan att hon om mannens vistelseort sedermera fått någon kunskap”, anhåller hon nu om att ”äktenskapet dem emellan måtte varda uplöst”. Rätten meddelar att om Holmgren inte ger sig tillkänna inom ett år så upplöses äktenskapet i enlighet med Giftermålsbalkens kap. 13 § 4, vilken vid denna tid löd: ”Öfwergifwer och förlöper mannen af ondsko och motwilia sin hustru, och far utrikes i thet upsåt, at ej mera blifwa och bo med henne; hafwe ingen rätt sin lott i boet, eller fasta gods sitt, at råda. Wil hustrun ifrån honom skiljas; tage tå stemning hos Domaren. Wet man ej hwar mannen sig uppehåller; låte Domaren å predikostolarna lysa efter honom öfwer hela Häradet, eller i Staden, om han ther boende warit, så ock i the närmasta soknar ther intil, och förelägge honom natt och åhr. Kommer han ej inom föresattan tid; döme tå Domaren til skilnad, och hafwe mannen förwärkadt hela sin lott i boet. Samma lag ware, ther hustru förlöper mannen”. Johanna Fredrica Ljungberg (f. 1781) och hennes make Holmgren bodde i Klara församling i Stockholm. Skilsmässan genomfördes uppenbarligen då hon enligt kyrkoboken gifte om sig 1822 och bodde då med sin nya make Anders Thunberg i Adolf Fredriks församling.
Se hele beskrivelsen
Antikvariat Ström
stro886
Broderi på siden, daterad 1946. 38x14,5 cm. Fint skick. Fint broderad hyllning med blomstermotiv och hjärta till Ture Nerman på hans 60-årsdag den 18 maj 1946. Given av författaren och chefredaktören Karl Johan Rådström och dennes hustru Berta Rådström. Karl Johan Rådström (1893-1958) ”skrev i ungdomen två diktsamlingar, Lust och längtan (1912) och Brinnande skepp (1913), som refuserades av Albert Bonniers förlag. Brinnande skepp utkom emellertid 1914 hos Wahlström & Widstrand och det är troligt att åtminstone delar av Lust och längtan nått offentligheten i volymen Sommarår, delvis skriven i London och utgiven på det socialdemokratiska Framtidens förlag i Malmö 1916. Båda hör till den sekelskiftesdekadenta traditionen. Sålunda är anslutningen tydlig till R:s lyriska husgudar: Heidenstam, Karlfeldt, Sigurd Agrell, Bo Bergman, Sven Lidman, Bertil Malmberg, Sigfrid Siwertz, Anders Osterling och Ture Nerman. Nerman var för R även en politisk mentor, med vilken han fått kontakt redan under gymnasieåren i Sundsvall” (Svenskt biografiskt lexikon).
Se hele beskrivelsen
FOREL, AUGUSTE.
Antikvariat Ström
stro883
Malmö, 1933. 16 s. inklusive omslag. Klammerhäftad i fotoillustrerat omslag. Mycket svagt veck i nedre yttre hörnet. Utgiven av bokförlaget Adlon. Författarens namn felstavat ”August Porel” på omslaget. Berör även till viss del manlig homosexualitet. Med referenser till bland andra Magnus Hirschfeld och Richard von Krafft-Ebing. Auguste Forel (1848-1931) var en schweizisk läkare och skrev bland annat ”Die sexuelle Frage” 1905.