Silversmeden Jacob Ängman 1876-1942.

Nordisk rotogravyr, 1955. 245 s., illustrerad. Förlagets pappband. 26,5 X 21,5 cm. Delvis ouppskuren. Med dedikation från författaren till Gun Wahrenby. Jacob Ängman, ursprungligen Jacobsson, född 29 januari 1876 i Brunflo i Jämtland, död 24 februari 1942 i Älvsjö i Stockholm, var en svensk formgivare och konsthantverkare, som arbetade med silver.Ängman studerade vid Tekniska skolan i Stockholm 1893–1894. Han anställdes 1896 vid Otto Meyer & Co och var där med om gjutningen av Djurgårdsbrons zinkfigurer; på kvällar och helger studerade han vidare på Tekniska skolan. Efter att han avslutat studierna vid skolan 1903 lyckades han få ett stipendium från Kommerskollegium för vidareutbildning Tyskland. Sommaren 1903 studerade han för skulptören Otto Bommer; senare samma år var han en period hos hovjuveleraren Th. Müller i Weimar där han handleddes av professor Henry van de Velde. Från Weimar reste han till München och praktiserade vid Brandstätters konstgjuteri.Han återkom till Sverige sommaren 1904 då han samarbetade med skulptören Hugo Elmqvist i dennes verkstad. Han blev avdelningschef och ritare vid Guldsmedsaktiebolaget i Stockholm (GAB) 1907. Perioden 1909–1917 var han ordinarie huvudlärare vid Tekniska skolan i Stockholm vid sidan därav.Han har utformat ett flertal altaruppsatser till kyrkor samt en dopfuntinsats i silver till Petrikyrkan i Malmö, ett kors till Uppsala domkyrka samt silverkorpus och bestick för GAB:s räkning. Fjorton dagar före sin död undertecknade han ett papper där silversmeden Sven Arne Gillgren fick alla hans verktyg, så de icke skulle skingras. Han är representerad på Nationalmuseum i Stockholm. Jacob Ängman är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.