1998. Stor 8vo. 311 s. Illustr. i farger. Orig. helsjirtingb. med et litt oppskrapet vareomslag. Omslagets øvre kant med enkelte svake bretter og et par små rifter.. .

Ny og revidert utgave Lokalhistorisk Forlag Espa 1989. Leks. 8vo. 265 s. Illustrert. Kart. Orig. bd. med vareomsl.. .

Stockholm, Allmänna Förlaget, 1949. 158, (2) s. Häftad. Kapitälen med ett par små riss, omslagen med några smärre riss och veck, bakre omslaget lätt solkat. "En realistisk, djärv och gripande människoskildring. Bokens huvudfigur, Sam Vinge, kommer från ett borgarhem och hamnar i bohemkretsar bland en hel del tvivelaktiga figurer av båda könen. De lever i last och elände, som fyller deras tillvaro och har inga bekymmer för morgondagen och framtiden." På Arendorffs tid... Det var uppåt, det kan jag förkunna... Det var lustiga år..." (Nils Ferlin).

Jengel 2008. 128 s. Illustrerad. Häftad. Med dedikation från Mebius till Bengt af Klintberg. Torkel Tomasson (1881-1940) är en av pionjärerna i den samiska kulturkampen. 1918 startade han Samefolkets Egen tidning.

København 1930. 79 s. Illustr. Irig o. .

Bonniers 1930. 111 sid. + färgplanscher. Med svart-vita illustrationer i texten. 23x17 cm. Förlagets dekorerade klotryggsband. Liten prydlig proviniens i gammal sirlig bläck. Skavda hörn. Annars bra skick.

Sthlm, A. J. Nordström respektive J. A. Carlbohm & Sthlm, Uppsala och Åbo, hos Swederus respektive Kongl. acad. bokhandeln, 1778-87. 8:o. (22),452 + (12),385,376-436,(4) + (12),447,(1 blank,4) + (8),112,111-83,186-90,193-616,(7) s. Tre vackra samtida ljusbruna hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, rosa titeletiketter och gröna deletiketter. Glest rödstänkta snitt. Fjärde delen i stiligt rött samtida marokängbd med rikt guldornerad rygg och grön titeletikett samt ramtryck i guld på pärmarna, kantförgyllning och helt guldsnitt. Gamla men några decennier senare försättsblad av vackert marmorerat papper. Spridda småfläckar och några lite starkare fläckar, t.ex. brunfläckar i yttermarginalen på s. 209-10 och s. 352 lätt bruntonad, båda i del IV. I alla fyra banden namnteckning Clas Arwedson, men försökt radering i del I, blåstpl med monogram ”E.C” under adlig krona och exlibris för Emanuel Cederström. Även Kurt Winbergs exlibris i första volymen. Fin svit från Krusenberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4356. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1, noten. Utgiven på M. Swederus förlag och med bokreklam från honom i slutet av band II. Från Johan Adler Salvius till Claudius Arrhenius Örnhielm. Den fjärde delen är ett supplement, från Petter Abrahamsson till Pehr Örneklou. Det första svenska biografiska lexikonet. Emanuel Cederström (1848-1920) var samlare och ägde Krusenberg i Uppland.

Sthlm, H. A. Nordström, 1800-04. 8:o. (26),264,(1) + (2),297(1) + (2),304,(1) + (2),363,(1) s. & 4 graverade extra titelblad. Fyra samtida ljusbruna hfrbd med rikt guldornerade ryggar, rosa titeletiketter och gröna deletiketter. Tätt rödstänkta snitt. Några lagerfläckar på de olika delarnas första och sista sidor. Liten marginalreva i s. 1-2 i början av del IV. Namnteckning C. A. Cederquist i alla banden. Exlibris ”Vestgöta nations bibliotek (Cederqv. saml.)”. Fint ex. Originaltiteln är ”History of the reign of the Emperor Charles V”. William Robertson (1721-93) var präst och skotsk historiker verksam vid universitetet i Edinburgh. Han är nog mest känd för verket ”History of America”, vilket översattes till svenska 1796. Karl V (1500-58) var tysk-romersk kejsare 1519-56 och kung av Kastilien och Aragonien 1516-56 under namnet Karl I.

Sthlm, N. H. Thomson, 1834. 8:o. (2),204 + (2),224 s. Samtida svart hfrbd med dekorativt gulddekorerad rygg. Brunstänkta snitt. Ryggen lätt nött. Titelbladet och de sista sidorna något lagerfläckiga. Stor svag brunfläck upptill i nästan hela första delen. Exlibris William Lengertz. På försättsbladet namnteckning Ingvar utan förnamn daterad 1922 kompletterad med gåvotillskrift till Erik Ask-Upmark från 1943. Översatt av boktryckaren N. H. Thomson. Dansken Johannes Wildt (1782-1836) var verksam som skådespelare, teaterledare och författare. Flera av Wildts romaner översattes till svenska. William Lengertz (1891-1962) startade Lengertz antikvariat 1918 som en tid hade ett antal filialer i olika skånska städer. Han hade en stor privat Tycho Brahesamling. Läkaren Erik Ask-Upmark (1901-85) var vid sidan om sitt ordinarie arbete 1939-45 och 1949-73 sommartid verksam som brunnsintendent och läkare vid Ramlösa hälsobrunn. Av allt att döma var boken en gåva från Sven Ingvar (1889-1947) som varit överläkare vid Ramlösa brunn somrarna 1922–30.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1756). 4:o. 36 s. + PETTERSSON, ABRAHAM. Det är godt, at förtrösta på herran, öfwerwägades i högmässo-predikan på andra söndagen efter trettonde-dagen i kongl. Riddarholms kyrkan, år 1755. Sthlm, L. Salvius, 1763. 4:o. 40 s. + PETTERSSON, ABRAHAM. Wår dödlighets rätta betänkande öfwerwägadt i högmässo-predikan på kyndersmässo-dagen [sic] i kongl. Riddarholms kyrkan, 1754. Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1754). 4:o. 35 s. + PETTERSSON, ABRAHAM. Människans företräde och wärde framför alla de andra kreaturen på jorden; betraktadt i högmässo-predikan på andra söndagen i faston, i kongl. Riddarholms kyrkan år 1757. Sthlm, Wildiska tryckeriet, 1757. 4:o. 63 s. + PETTERSSON, ABRAHAM. Guds uplyfta ögon på Swea barn i dessa efter bröd swåra tider, betraktade i högmässo predikan på midfasto söndagen år 1757 uti kongl. Riddareholms församlingen. Sthlm, Wildiska tryckeriet, (1757). 4:o. (4),36 s. + PETTERSSON, ABRAHAM. Wissheten om de dödas upståndelse, förestäld i högmässo-predikan på påska dagen, uti kongl. Ridderholms kyrkan, år 1755. Andra gången uplagd. Sthlm, P. Hesselberg, 1763. 4:o. 79 s. + PETTERSSON, ABRAHAM. Guds nådiga wård om sin kyrka på jorden, förestäld i en christelig predikan för St. Claræ församling på annan dag påska, som war andra dagen efter dess förnyade kyrkas inwigelse i Stockholm, den 23 april 1753. Sthlm, L. Salvius, 1763. 4:o. 36 s. + PETTERSSON, ABRAHAM. Det syndiga missbruk, som sker med bönen Fader wår, förestäldt i högmässo-predikan på böne-söndag år 1756. I kongl. Riddarholms församlingen. Sthlm, J. Merckell, (1756). 4:o. 64 s. + PETTERSSON, ABRAHAM. En rätt guds-tjenst uti en andelig fattigdom, förestäld i den första predikan, som år 1761 på sjette söndagen efter påsk blef hållen, wid Stockholms stads fattighus, uti de fattigas nya guds-tjensts-rum på Sabbats-berg. (Sthlm), Kongl. tryckeriet, 1761. 4:o. (6),66 s. + PETTERSSON, ABRAHAM. En christelig barna-upfostran, öfwerwägad i högmässo-predikan på Michelsmässo-dagen 1753. Uti kongl. Riddarholms kyrkan. Sthlm, L. Salvius, 1754. 4:o. 40 s. + PETTERSSON, ABRAHAM. Guds-fruktan, den enda grunden til et lands och rikes lycksalighet, förestäld uti högmässo-predikan, som blef hållen i deras kongl. majestäters, då warande deras kongl. högheters, hof, på den tjugonde tredje sönd. efter trinit. i Stockholm år 1750. På någras befallning och begäran, samt med tilökning, til trycket lemnad. Sthlm, L. Salvius, 1763. 4:o. 135 s. + PETTERSSON, ABRAHAM. Den nödwändiga föreningen emellan gudsfruktan och rättrådighet i en domares hjärta, förestäld i en christelig prädikan, som för kongl. majest. och riksens höglåflige Swea hof-rätt i Stockholm, wid dess förnyade sammankomst, höst-terminen, år 1748, blef hållen i S. Jacobi kyrka. Sthlm, L. Salvius, 1757. 4:o. 46 s. + PETTERSSON, ABRAHAM. Är Gud en fader, hwar är guds heder? Förestältes i högmässo-predikan, som hölts på fjerde bönedagen i kongl. Riddarholms kyrkan år 1756. Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1756). 4:o. 40 s. Vackert samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och röd titeletikett med texten: ”Petterssons predikningar”. Stänkta snitt. Ytliga småskador i papperet nedtill på frampärmen. Samtida handskrivet register på eftersättsbladet. Ett fåtal småfläckar. Titelbladet till ”Det syndiga missbruk” lätt bruntonat. Namnteckning ”Joh. Lundæus, Ups.” på frampärmens insida. Fint samlingsband med 13 olika arbeten. Abraham Pettersson (1724-63) var kyrkoherde i Riddarholmens och Brommas församlingar. Han var en av sin tids främsta predikanter. Andra arbetet är i andra upplagan. Det trycktes första gången 1755. I fjärde arbetet motiveras människans företräde framför djuren bland annat med bibelord som ”Det är icke höfligt at taga brödet ifrån barnen och kasta det för hundarna”. Sjätte arbetet trycktes första gången på Wildiska tryckeriet 1755. Sjunde arbett trycktes första gången 1753 av Salvius. Klara kyrka renoverades efter de svåra skador som branden 1751 åsamkat byggnaden. På det nionde arbetet är tryckt: ”Kostar 24 styfwer och säljes för de fattigas räkning”. I inledningen berättas om fattighusets verksamhet och direktion samt att boktryckare Momma tryckt skriften gratis och att papperet skänkts av grosshandlaren Roland Schröder. Den gamla malmgården som Valentin Sabbath uppfört 1717 byggdes om till kyrka 1760-61 av byggmästaren Georg Fröman. Tolfte arbetet är i andra upplagan. Trycktes första gången 1750.

Sthlm, L. J. Hjerta, (1836)-40. 4:o. (2),38,(2),16,1-20,1-6,1-6,1-11,1-20,1-16,1-24,1-14,1-12,1-8,1-4,1-10,1-18,1-6,1-8,1-24,1-6 s. & 224 litograferade plr & 1 extraplansch. Två samtida något nötta hfrbd med breda upphöjda bind infärgade i svart och guld- och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Ryggarna lite torra. All text är bunden i den första smalare volymen som inleds med det separata titelbladet till Stockholmsdelen. Alla planscher är bundna i den andra vollymen som inleds med det tryckta huvudtitelbladet. Enstaka småfläckar. Plansch 3 Laholm i Hallandsdelen har två cm reva vid ryggen och något in i bilden. Plansch 15 Broby i Södermanlandsdelen loss och plansch 17 och 18 i Norrlandsdelen delvis loss. Extraplanschen Hallansberg är bunden innan Västgötadelen. I bandens början namnteckningar av Nina Widefeldt respektive Hans Nilsson i Eksjö. Exlibris för Anders Winell. Bra ex. Planscherna trycktes hos Spong & Cardon. Arbetet utkom i 25 häften plus Stockholmsdelen. Denna del medföljer inte alltid verket. Extraplanschen Hallansberg är ritad av ”G. S.” och likt de övriga planscherna tryckt hos Spong & Cardon.

Sthlm, Z. Hæggström, 1833. 8:o. (2),270 + 262 + (2),280 s. Tre samtida bruna hfrbd med dekorativt guldornerade ryggar och felstavade titlar: ”Erik Menvers barndom”. Blåmarmorerade snitt. Brunfläck i övre hörnet de första sidorna i del I. Tredje volymen fuktskadat med frampärmen sliten och skadad och många grå fuktfläckar på de första sjuttio sidorna. Förutom den tråkiga fuktskadan en fin svit. Översättningen gjord av N. V. Lundeqvist. Bernhard Severin Ingemann (1789-1862) var dansk skald och romanförfattare, tillika direktor vid Sorö akademi. Den första danska upplagan utkom 1828 och ingick i en räcka av historiska romaner som Ingemann skrev mellan 1824-36. Enligt ”Danskt biografiskt haandleksikon” ”stod han efter Oehlenschlägers død som den folkekæreste digter”.