Search Results

Handskrift, daterad 1919. (132,12, blanka,14) s. Mjukt skinnband med infälld teckning och guldpressad titel på främre pärm (”Loggbok 5/8 - 12/8 1919”). Bandet med blekt rygg och lätt nötta kanter. Främre försättsblad med mycket liten pappersförlust i marginal, någon enstaka minimal reva i marginal och småfläck i inlagan, bakre inre pärm med spår efter borttagen kuvertficka. Fint skick. Illustrerad med 30 inklistrade originalfotografier, 1 löst originalfotografi samt 2 teckningar. S. Hultmans exlibris på inre främre pärm. Charmig dagbok förd under seglats i Stockholms skärgård och Skärgårdshavet med start på Vindö den 5 augusti 1919. De 30 inklistrade originalfotografierna visar livet ombord med bl.a. bad och festligheter samt strandhugg på en mängd platser, bl.a. Utterskär, Åland. Innehåller också ett antal sånger som sjöngs under färden, komplett med noter.

Skriv- och ritboksaktiebolaget (1900-talets början). Utvikbar trälåda (60x54x5 cm i hoppfällt läge, bredden dubblerad vid utvik) med tryckt text och bilder med spikar för upphängning av de 61 nummerskyltarna vilka är placerade i fack nedtill. Lådans utsida med några småfläckar och slitage, en av två krokar för att hänga upp lådan saknas. Insidan lätt solkig. Tycks sakna tre ”3”-, en ”5”- och en ”9”-skyltar samt troligen någon ”0” (endast två) samt möjligen en ”,” (endast en). Tavla använd i skolundervisning för räkning av längd-, yt-, och rymdmått samt vikt och mynt. Avbildar bl.a. ett flertal mynt, varav två med Gustav V:s valspråk ”Med folket för fosterlandet”.

Handskrift, daterad 1814. Interfolierad i ”Almanach för året efter frälsarens Christi födelse 1814. Till Götheborgs Horizont”. (19) s. handskrift. Samtida hårt nött och fläckat marmorerat pappersomslag med förslutningsflik. Inlagan i gott skick, med ställvis småsolk, ett blad med pappersförlust och ytterst minimal textförlust i övre yttre hörn samt ett blad med en liten marginalreva marginellt inträngande i text utan att störa läsbarheten. Första handskrivna sidan med ägarnoteringen ”C. M. Böriesson ombord på skeppet Harmonie åhr 1814”. En notering på sista sidan daterad 1813. Dagbok skriven av kaptenen C. M. Börjesson (f. 1781), bosatt i Släps församling i Halland, ombord skeppet ”Harmonie”. Börjesson antecknar om färder till och från bl.a. Göteborg, Helsingör, Gävle, Bornholm, Stockholm och Dalarö. Börjesson, som på ett ställe i dagboken betitlar sig ”Master of the Harmony, antecknar om livet ombord med noteringar om bl.a. mönstringar, skeppade varor, väder och vind samt andra fartyg och personer han möter. Återkommande är också det myckna brevskrivandet - bl.a. till hustrun och till adressat i Hull, England. En intressant inblick i en kaptens liv under 1800-talets början, med stundtals detaljerade och berättande anteckningar.

Handskrift, daterad 1798.4:o. (64) s. Samtida nött stänkdekorerat pappomslag. Omslaget med större fuktfläckar samt några mindre avskrapningar, ytligt sprucken längs ryggen. Ett blad utrivet efter näst sista sidan, vilket tycks varit blankt. Bakre pärmens insida med en större fuktfläck. Ett par sidor med mindre fläckar, men i övrigt ren och fin inlaga. Titelbladet med datering ”Stockholm den 15 Mars 1798” och ägarsignatur ”C.G Gjörcke”. Lärobok i bössmästeriet, läran om artilleriskjutning. Uppdelad i två kapitel, det ena med titeln ”Om skjut Machiner” innehållande beskrivningar och beräkningstabeller för vikt och avstånd för artilleripjäser. Det andra kapitlet med titeln ”Om skjuta” med instruktioner för laddning, sikte och avfyrning. Avskrift av Johan Törngrens ”Artillerie theorie coursens andre del. Om bössmästeriet eller stycke-skjutningen” utgiven 1795. Skriven i en elegant och lättläst piktur. C.G Gjörcke var löjtnant och hospitalsyssloman i Stockholm.

Handskrivna kvartals- och årsredovisningar omfattande totalt 172 sidor, innehållande uppgifter om inbetalda hyror samt utgifter + ca 600 handskrivna kvittenser i varierande format. Kvittenserna ihopsatta per kvartal med pappersklämmor eller nålar, ett fåtal med mindre revor och småfläckar, i huvudsak i mycket gott skick. Kvartalsredovisningar för andra och fjärde kvartalet 1898 för fastigheten på Nybrogatan saknas. En planritning med handskrivet dokument från Stockholm Stad daterat 1910 samt åtta plan- och fasadritningar daterade 1935-1936 över fastigheten på Tulegatan medföljer. Samling dokument och kvittenser omfattande redovisning av inkomna hyror och utgifter för egendomarnas drift, samt mängder med kvittenser från firmor anlitade för skötsel av hyreshusen Nr 5 Grundläggaren Tulegatan 27, Nr 18 Brunfisken Nybrogatan 21 samt en lägenhet på Döbelnsgatan 31. Fastigheterna ägdes av den avlidne C. A Bergmans barn Elsa, Olga, Regina, Gertrud och Carl Gustaf tillsammans med deras mor Amalia Bergman. Samlingen omfattar 38 kvartalsredovisningar för de två fastigheterna samt 5 årsredovisningar för lägenheten på Döbelnsgatan 1897-1899 och1903-1904.Bland de 600 kvittenserna för skötseln av egendomarna återfinns bland annat; J. E Zachrisson Åkeri & Renhållnings-Entreprenör, A. A. Petterson Kakelugnsmakare, sotare Mathilda Elander, Zetterquist & Löfgren Tapet-magasin, Fahnehjelm & Co. Gas- och Vattenledningsentreprenörer, Stockholms Gasverk, Torsten Bergren Jernvaru-affär, Leon. Anderssons Jernhandel, Stéenhoff & Cederschiöld, Bröderna Haglind Telefonanläggningar, Thorlings Bleck- och Plåtslageri, C. A Kåbergs Tapetfabriks Aktiebolag, Clausens Gas- och Vattenledningsaffär, Mekaniska Verkstaden Inventor, Eskilstuna-Bodens Filial Cederlöf & Grundén Jernkramhandel, Axel R. Winberg Målare, Wedin & Bergström Målare, A. G. Andersson Skorstensfejare, A. Pettersson & Björk Möbelaffär, P. M. Hansson Kakelugnsmakare och Stockholms Bell Telefon-Aktiebolag. Bland de 14 hyresgästerna på Nybrogatan fanns Tapetserare Petterson, skräddare Abrahamsson, Helena Anderssons sybehörsaffär, Westerström Mjölkaffär, Wenströms Blomsterhandel, grosshandlare Dahlström, Svärd Blomsteraffär, tandläkare Förberg, överste Ehrenheim, Sjöbergs Kaffehandel och operasångaren Jean Grafström (1859-1925). Bland de 25 hyresgästerna på Tulegatan fanns ingenjör Wahlberg, professor Lundholm,  skomakare Hjertquist, målare Ahlström, utkörare Norberg, snickare Thulander, murare Andersson, bokhandlare Fagerberg, postvaktmästare Andersson, murare Hultqvist, kapten Cronhielm, bageriarbetare Sohlman samt familjen Bergman själva. I lägenheten på Döbelnsgatan bodde familjen Wahlström 1897-1899, handlaren Jonsson fram till oktober 1903 och därefter handelsbiträdet Norberg.En fin samling som ger en god inblick i hyresinkomster och utgifter för skötsel av fastigheter i Stockholm under förra sekelskiftet.

Handskrift, daterad 1836-47. (64) skrivna s. Nött vackert brunt skinnband med guldlinjerad rygg och gröna pärmfält inom guldram. Främre pärm med guldpressad ägarnotering ”Cecilia Jönsson 1836”. Bandet med en hel del avskavningar. Inlagan i med ställvisa småfläckar. Ett blad med en lång reva i text, ett blad med en pappersförlust i yttre marginal, två blad med en minimal pappersförlust i inre marginal och två blad med minimal reva i marginal. Trots detta en fin känsla. En liten teckning föreställande Övraby kyrka, en vikt lapp med hanskriven dikt adresserad ”Till Cilla” med en till största del bortfallen fastsydd torkad växt och en handskriven lapp daterad ”Ramlösa den 28 juli 1838” löst ilagda. Skriven av Cecilia Jönsson (1816-90), född i Lund och vid tiden för denna handskrifts tillkomst boende i Ystad. De första fyrtiofyra sidorna med eget titelblad lydande ”Poetisk blomsterkrans virad af Cecilia Jönsson” innehållande en mängd dikter, varav ett antal tycks vara originalarbeten, såsom ”Werser til mig af pappa på min födelsedag den 5 maj 1834”, ”Werser gifna af fröken Cederström til mig den 5 maj 1833” och ”Werser som jag erhöll af min broder på min födelsedag den 5 maj 1833”. De efterföljande sidorna består av Cecilia Jönssons dagbok med början på nyårsafton 1838/39. Jönsson skriver att det ”har varit ett lärorikt år för mig” och fortsätter på nyårsdagen 1839 med ”Nytt år! Nya förhoppningar - hvad vore lifvet utan hopp - hopp är så vittomfattande - man hoppas, på det närvarande, på det tillkommande - mycket som man får se - mycket, man alldrig får se”. Dagboken sträcker sig sedan fram till maj 1840, men med stora hopp i tiden. I dagboken skriver Jönsson om umgänge med nära och kära, sina innersta reflektioner kring livet och om besök i bland annat Övraby, Gladsax, Örum och Hoby i närheten av Borrby. Jönsson skriver ofta mycket poetiskt och känslofyllt kring sina upplevelser. I dagbokens sista notering, den 2:a maj 1840, skriver hon: ”Jag gick ut igår i marken, allt waknade och lefvades, himmellens droppar föllo ned, jag lyfte min blick opp mot den wälsignade rika himmelen, mina tancka blef en wälkomsthälsning till maj; och i detsamma lika som i en bränpunkt, höjde sig en regnbåge skimrande af min lefnads himmels maj minnen - och ett af de skönaste barndomens outplåneliga drag - barndomens paradis - den sköna naturen har idag manat fram alla kära gestallter, alla dyrbara oförgättliga minnen”. Handskriftens sista sida består av ett par noteringar, daterade 1844-47, om bl.a. Jönssons dotters födsel. En fin inblick i en ung kvinnas liv och poetiska universum under 1800-talets första hälft.

Handskrift, ej daterad men 1800-talets mitt. 8:o. (184) s. Nött samtida hfrbd med marmorerade pärmar och snitt. Inlagan i övergripande gott skick, ett par sidor med fläckar och en sida med samtida blyertsnoteringar skrivna på snedden över sidan. Skriven i prydlig och lättläst piktur. Senare ägarnotering på inre främre pärm ”A. Byström”. Föreläsningsanteckningar skrivna av en F. Wåhlstedt under föreläsningar i psykologi. Föreläsningarna hölls av Carl Olof Ekman, lektor vid Göteborgs gymnasium. Innehåller underrubriker som ”Om menniskolifvet i dess olika yttringar”, ”Kort beskrifning öfver m’skokroppen och dess krafter som i honom werka” och ”Öfversigt af m’skans själskrafter”.

Duplicerad handskrift, ej daterad men ca 1840. 4:o. 156,153-173,(3 blanka),1-52,58 s. & 2 plr. Samtida marmorerat pappomslag med handskriven ryggtitel på pappersetikett. Omslaget något nött med små avskavningar och lätt stötta hörn. Inlagan i övergripande fint skick, s. 1-2 i första och tredje pagineringsföljden fläckade i text och andra planschen något solkig i marginalerna samt med en minimal pappersförlust i yttre marginalen. Första bladet något hårt skuret med delvis textförlust i sista raden. I övrigt några enstaka småfläckar. Försättsbladet med ägarnoteringen ”J. H. Rosensvärd” och första sidan med noteringen ”Löjt. Rosenswärd”. Inre främre omslag med exlibris ”Kungl. Värmlands regemente, Officerskårens bibliotek med tillhörande samlingar” och ”I 2 / Fo 52 Museet” samt försättsbladet med stämpel ”Kungl. Värmlands regementes officerskårs bibliotek”. Såld i samband med regementets avveckling. Föreläsningsanteckningar i befästningskonst, d.v.s. kunskapen om terrängens omdaning för stridsändamål. Innehåller avdelningarna ”Jord förskansningar”, ”Trä-förskansningar”, ”Skansbyggnad” och ”Förbindelser öfver vattendrag”. Enligt avdelningarnas numrering saknas en avdelning innan ”Skansbyggnad”, men denna avdelning tycks inte ingått i detta exemplar från början. Rikt illustrerad i text. Föreläsningsanteckningarna har med största sannolikhet tillhört Johan Henrik Rosensvärd (1816-90). Han föddes på S:t Bartélemy som son till guvernören därstädes Johan Samuel Rosensvärd. Fadern dog 1818 och efter att även hans mor avlidit sändes han tillsammans med sin barnskötare till Sverige 1820 och bodde hos släktingar i Värmland. Rosensvärd blev kadett vid Krigsakademien på Karlberg 1831, underlöjtnant vid Södermanlands regemente 1836, elev vid Högre artilleriläroverket i Stockholm 38 och löjtnant vid tidigare nämnda regemente 1840. 1859 utnämndes han till överste och chef för Värmlands regemente, 1867 till generalmajor och 1870 landshövding i Värmlands län. Han var även krigsminister åren 1877-80. I enlighet med noteringen ”Löjt. Rosenswärd” på första sidan har dessa föreläsningsanteckningar använts under Rosensvärds tid som löjtnant, men kan möjligtvis ha använts redan under studietiden och noteringen då vara ett något senare tillägg.

Delvis tryckt och delvis handskrift, daterad 11/9 1798 i Stockholm. Ettbladstryck (410x330 mm). (1) s. Vikt fyra gånger, obetydligt solkiga marginaler. Försäkringsbrev för delägande i skeppet Christina upprättat för kamrer Jacob Möllers dödsbo 1798. Jacob Möller (d. 1798) var ägare till Årsta holmars gård och berömd för att där hålla extravaganta bjudningar. Bland gästerna fanns Carl Michael Bellman, som efter en middagsbjudning hos Möller 1785 författade ”Fredmans sång 9”, vilken inleds ”Nå ödmjukaste tjenare, gunstig Herr Värd!”, som tack för inbjudan. Möller är också omnämnd i Märta Helena Reenstiernas ”Årstadagboken” den 25/7 1793: ”Jacobsdag var min man bjuden till middags och afton calas hos Kamrer Jacob Möller på Holmarne, därest var många Herrar, hvilka med drickande och svärjande firade fästen tills 1⁄2 12 om natten med supiga huvuden”. Skeppet Christina fördes av kapten P. A. Furubom.

Stockholm, flera olika tryckare, 1871-87. 16 + 8 + 18 + 25 + 40 + 12,8,17,(1),11 + 74 + 50 + 28 + 52 + 86 + 31 s. Häftade. I övergripande gott skick. Första häftets första och sista sida solkiga. Tredje häftet i första följden med en pappersförlust i nedre yttre hörn på främre omslag. Tredje häftet i andra följden saknar rygg och bruten i inlagan på ett ställe med endast en häftestråd. Ett par häften med smårevor i omslagen och fläckar. Ett par häften med samtida noteringar på främre omslag. Ett fjärde häfte i andra följden utkom. Består av artiklar, utdrag ur motioner och lagbetänkanden, årsberättelser, årsredovisningar, protokoll från pristävlingar och översättningar rörande frågan om den gifta kvinnans äganderätt. Häftesserien påbörjad innan ”Föreningen för gift kvinnas äganderätt” grundande 1873, men därefter fungerande som dess organ. Föreningen bildades av Anna Hierta-Retzius (1841-1924) och Ellen Anckarsvärd (1833-98). Bland andra medlemmar kan nämnas Ellen Key, Anna Whitlock, Anne Charlotte Leffler, Ellen Fries och Agda Montelius. Föreningen arbetade i huvudasak för att gifta kvinnor skulle ha rätt att själva bestämma över sin egendom de förvärvat innan och under äktenskapet. Genom föreningens arbete fick kvinnor rätt till sin egen arbetsinkomst 1874 och till sin egendom och arv 1884.

Göteborg, N. P. Pehrssons förlag, 1909.Tvärformat. (4) s. & en lös utviksplansch med olika lager. Häftad i tryckt originalomslag. Omslaget nött med revor i ryggen och vikta hörn. Planschen något nött i yttre marginal och med ett par minimala fläckar i marginal. Charmigt häfte om duvans anatomi med en plansch vilken går att vika ut i fem nivåer visande olika delar av duvans yttre och inre. Med ett textblad innehållande förklaringar till planschen.

Göteborg, N. P. Pehrssons förlag, 1909. Tvärformat. (4) s. & två utviksplanscher på ett blad. Originalpappband med tryckt omslag. Bandet något nött och slaget. Titelbladet solkigt, textbladen med en minimal reva i marginal, planschbladet med solkig yttermarginal, bidrottningens inälvor lösa. Charmig bok om biets anatomi med två planscher vilka går att vika ut i flera nivåer visande olika delar av både drottningen och drönarens yttre och inre. Med ett textblad innehållande förklaringar till planschen.

Minnesalbum, datering 1859-1860 på en handfull lösblad. Rikligt dekorerad pappask med sidenband inhyst i en enkel papperskassett innehållande 37 lösblad med hälsningar, dikter, brev, teckningar, tryck och hår. Askens rygg nött och saknar de inre långsidorna (gjort i samtiden för att få plats med vissa av lösbladen), kassetten med två små revor. Innehållet i övergripande gott skick, ett par pappersförluster i hörn och andra småskador. Hälsningar och dikter från bl.a. Augusta Anderson, Ida Andersson, Aurora Sahlin, Sofie Kellstedt, Lina Aspengren och Anna Alexanderson. Tretton blyerts- och färgteckningar, sex grafiska tryck i olika format och genre, en hårlock i kuvert, ett litet hårarbete uppsatt på kartongblad med handmålat ramverk och handskrift ”à Johanna le 7 mars 1859!” samt ett brev skrivet med barnslig handstil lydande ”Snälla mama! Vet mamma att i går hvar jag bjuden till Weingbergs, och der hvar Sofia Adelchöld. Nu skall jag tala om för mama att jag har så många rörelser på gymnastiken. Helsa alla så mycket från mamas Louise”. Flera av hälsningarna adresserade till en Louise och i asken ligger två tryckta visitkort tillhörande stadsrevisorn i Göteborg Karl Gillblad (1843-1892), som var gift med Louise Gillblad (född Geijer). De flesta skrivna bladen ca. 1860 medan en del av teckningarna och trycksakerna av något senare datum. Traditionen att samla hälsningar i minnesalbum har sina rötter i de sk. stamböckerna i vilka unga män samlade hälsningar och vitsord från prominenta personer under sin bildningsresa. Stamboks- skrivandet spreds under 1700-talet till en allt bredare grupp och utvecklades till att inkludera även annat än hälsningar och teckningar. Vid 1800-talets mitt var framställandet av minnesböcker främst något som unga kvinnor i borgerskapet ägnade sig åt, vilket detta album är ett fint och tidstypiskt exempel på.

Stockholm, K. L. Beckman, 1894. Affisch (ca 34x28 cm). Uppfodrad på papp och i en enkelt träram utan glas. Några fläckar i bild och ett par avskavningar, påverkande ett par bokstäver. Anger tider för aftonmåltid, frukost och middag för fem rutter med nattåg och för tjugosex rutter med dagtåg.

Eksjö, Eksjö Tryckeri-aktiebolag, 1895. IV,120 s. Häftad i originalomslag. Omslaget med några småfläckar, främre omslag med en minimal pappersförlust i marginal, ryggen med en reva i nederdelen. Inlagan i fint skick med ett par enstaka minimala fläckar. Främre omslag med årtalet 1896 överstruket och tillagt ”1900” undertill i handskrift samt en mängd prisuppgifter ändrade för hand - troligtvis har katalogen skickats ut från Kosta år 1900 med korrigerade priser. Priskurant försäljande tusentals olika artiklar. Här finns bland annat brännvinsglas, cigarrkoppar, gelékoppar, konfekt- och karamellburkar, lökglas, pokaler och punschkaraffer. Innehåller också sextio olika glasserviser som bland annat ”Bernadotte”, ”Kongl. Flottan”, ”Nordenskjöld” och ”Vega”.

Stenciltryck i åtta färger på kartongskiva med utvikbar fot på baksidan. Utan år men ca 1930. 40x25 cm. Lätt nötta kanter och lite småsolk. Reklamskylt för användning i skyltfönster saluförande korsetten Spirella. Illustrerad med en staty i antik stil föreställande en halvnaken kvinna och en kvinna iklädd en Spirella. Korsetten Spirella uppfanns av Marcus Merritt Beeman i USA 1904 och i november 1920 öppnade den första svenska Spirellafabriken i Malmö. Korsetten såldes via ombud kallade ”Spirella-corsetierer” som utförde måttagning och mottog beställningar. Varumärket blev en succe och år 1950 fanns det 2200 ombud vilket bara sju år senare hade ökat till 3388. Iska Carlsson (f. 1889) finns i folkräkningen från 1940 upptagen som ”f.d. klädeshandlare”.

Stencil daterad den 28 april 1945. 15 s. Klammerhäftad. Stämplad ”HEMLIG”. I kuvert från ”Statens informationsstyrelse. Folkberedskapen” och adresserad till ”Ordförande i kristidsstyrelsen herr ombudsman T. Hedén Uppsala”. Har varit försluten med informationsstyrelsens vaxsigill, något skadade. Poststämplad 29/4 1945. Hemligstämplad promemoria från Folkberedskapen skriven under andra världskrigets slutskede, två dagar innan Adolf Hitlers död. Inleds: ”I och med att slutet på kriget med dess för envar uppenbara utgång närmat sig har frågan om hur Danmark och Norge skola bli kvitt det mångåriga tyska oket fått en allt större aktualitet. Den inriktning, som operationerna mot Tyskland erhållit i krigets slutskede, har åtminstone för Norges vidkommande gjort det mindre sannolikt, att befrielsen skall komma som ett omedelbart led i de allierades nuvarande operationer. Till följd härav har den allmänna debatten både utomlands och här hemma kretsat kring de andra möjligheter, som skulle kunna stå till buds för att på snabbaste sätt och med minsta möjliga uppoffringar i människoliv och materiel få Norge fritt igen. Härvid har tanken på en medverkan på ett eller annat sätt från svensk sida varit ett ofta återkommande och livligt diskuterat ämne”. Denna fråga diskuteras sedan ingående i promemorian tillsammans med en rad besläktade frågor. Bland annat diskuteras Folke Bernadotte och Röda Korsets arbete. Tycho Hedén (1887-1962) var socialdemokratisk politiker och drätselkammarens ordförande 1939-59.

Handskrift, daterad 1925. Folio. (28) s. Omslag av tjockare skrivpapper med dekorativt ramverk och akvarellmålningar, bundet med lila sidenband. Inlagan skriven i svart bläck med ramverk, dekorativa anfanger samt teckningar och vinjetter, totalt tio teckningar i färg eller svartvitt och i varierande storlekar. Omslaget något vågigt och lätt solkigt med enstaka småfläckar, inlagan i mycket gott skick. Charmig handskriven reseberättelse från en cykelfärd från Uppsala till Värmland skriven av signaturen G. Andersson. Berättelsen är litterärt skriven och inleds: ”Värmland. Hur poetiskt och sagoomspunnet låter ej detta namn. I själva namnet ligger något lockande, något som säger hur fagert det är, detta Gösta Berlings och Selma Largerlövs [sic] land. Och vem har ej hört talas om och läst om Värmeland det sköna och tjusats av beskrivningarna. Och vem har ej därvid känt en stark längtan att se, att lära känna detta land med sina mörka skogar, sina sjöar och älvar”. Det var i juli 1925 som ”tvenne ungdomar” gav sig av på sin cykelresa. Författaren redogör först för sin packning och berättar sedan hur han ensam ger sig av från Uppsala för att i Västerås möta upp sin kamrat. Med sin kamrat som ciceron ägnas en halvdag åt utforskande av ”gurkornas förlovade land” innan de dagen efter ger sig av med färjan mot Östra holmen och sedan till Djäkneberget, där de bl.a. besöker minnesmärket över Fredrika Bremer. Resan fortsätter sedan vidare till Köping, Arboga, Nora och Filipstad, dit de anländer olidligt törstiga ”trots täta besök i bondgårdar och brunnar”. ”Fullkomligt utmattade och tillintetgjorda” är de ändock glada att befinna sig i Värmland, ”våra drömmars land”, och efter välbehövlig vila på ett konditori ger de sig ut för att bese Filipstad med bland annat John Ericsson-monumentet, vilket avbildas med en färglagd blyertsteckning. Natten tillbringas på en bondgård i Brattfors. Resan fortsätter sedan vidare till Mölnbacka, Frykensjöarna, Torsby, Kil och Karlstad innan resan får ett plötsligt avbrott på vägen till Kristinehamn då ett cykelhjul exploderar, detta lagas dock relativt smärtfritt och berättelsen ackompanjeras av en charmig akvarell. Resan går vidare till Karlskoga och sedan, med tåg, till Örebro och hem till Uppsala igen. Väl hemma igen summeras resan med att Värmland var vackert och ”resan på allt sätt lyckad, men jag betackar mig dock från att trampa cykel än en gång de hemskt backiga vägarna vi passerat, och i sådan värme”. En liknande resa rekommenderas dock för ”alla fetlagda personer, som önska minska sin digra kroppshydda. Själv lättade jag två kilo under dessa dagar och min kamrat ett kilo”. Ett högst charmig, medryckande berättelse om två ungdomars cykelfärd med mängder av detaljerade beskrivningar från de besökta orterna och resans strapatser.

Handskrift, Norra Tyskland (?), 1800-talets första hälft. Cirka 53 x 84 mm. 93 blad, mestadels med skrift på en sida + 4 blad i något mindre format med skrift på danska eller svenska. Bladen löst ilagda i samtida marmorerad pappkassett med gult glättat innerfoder. Helt guldsnitt. Kassetten sympatiskt nött, bladen med lättare solkigheter och småfläckar. Ett charmigt objekt med tillbörlig patina. De pietetsfullt präntade texterna i denna andaktsbok utgörs delvis av kortare citat ur Luthers bibelöversättning, exempelvis från Psaltaren “Der Herr wird deinen Fuß nicht gleiten lassen [...]” (psalm 121) eller profeten Jeremia “Die Güte des Herren ist es, daß wir nicht gar aus sind [...]”. Efter bibelspråken följer oftast en betraktelse eller tolkning. Andra blad är friare bönetexter i samma anda. Troligen är texterna tagna ur en eller flera ännu oidentifierade tryckta andaktsböcker. De danska och svenska texterna är skrivna i flera händer, till skillnad från de tyska delvis numrerade och uppenbarligen tagna ur andra motsvarande samlingar. Placeringen av texterna i ett nordtyskt sammanhang bygger dels på kopplingen till de danska och svenska texterna, dels på den lutherska tendensen och frånvaron av böner riktade till exempelvis Maria, vilka hade varit naturliga i en sydtysk och alltså katolsk kontext. Föreställningen om “sola fide”, tron allena, kommer tydligt till uttryck i en av de danska anteckningarna: “Jesus Christus gav sig selv til en Gienløsnings Betalning for alle. Got at du sørger og græder og beer[.] Tænk dog at dermed Betaling ei skeer[.] Ene betaling den Høieste faaer udi Forsonerens Vunder og Saar.” Versen är en variation på Friedrich Boyes versbetraktelse över första Timoteerbrevet i hans samling “Nogle faa udvalgte og med Blod besprængte Blomster opsamlede under Jesu Kors”. Boken finns tryckt i flera upplagor under 1700-talet, delvis i samma lilla tvärformat som dessa blad är skrivna i.

5 fraktsedlar daterade 1874-1877 + 3 kvittenser daterade 1873-1875. Delvis tryckta och delvis handskrivna fraktsedlar.Vikmärken och ett par småfläckar. Två av fraktsedlarna och två av kvittenserna med minimala hål efter nål samt en fraktsedel med ett litet hål i text. Fraktsedlar för ångbåtstransport av vin och portvin. 3 fraktsedlar på svenska för transport från Stockholm till Näsby med skeppet Gripsholm, till Köping med skeppet Maria och till Västerås med skeppet Aros. 2 fraktsedlar på engelska; den ena utfärdad av Stockholm Steam- Ship Company för transport från London till Stockholm med skeppet Presto och denandra för transport från Porto till Stockholm med skeppet Nils Magnus. De svenska skickade, och de utländska mottagna, av vinhandlaren Herman Tydén (f.1842). Tillsammans med 3 kvittenser för vin, också dessa för Herman Tydén, utfärdade i London och Porto. 2 av fraktsedlarna med vackra vinjetter föreställande ångbåtar, och 1 med vinjett föreställande hamnen i Douro, Portugal. En fin samling med välbevarade fraktsedlar från ångbåtsfartygens tid.