Skip to Content

LAGUS, Wilhelm Gabriel.

Undersökningar om finska adelns gods och ätter, eller Jesper Mattsson Krus’ förteckning öfwer nye och gamble frelsis landhböndher uthi Finland a. 1618 med biografiska, genealogiska, heraldiska, topografiska och kameraliska anteckningar af Wilhelm Gabriel Lagus.

Centralantikvariatet
cen93051
Helsingfors, J. C. Frenckell & son, 1860. 4:o. VI,+ (2),+ 140,+ (2),+ 707 s. Fläckig, framförallt i början och slutet. Samtida hfrbd, guldornerad rygg med upphöjda bind och röd och grön titeletikett, röda snitt. Ur Eugéne Lewenhaupts bibliotek, med hans exlibris, och anteckningen att han köt den på auktione efter A. Celsing. Ett exlibris med citatet ”Capessere recta”. Setterwall 7172
Address:
Österlånggatan 53
11131 Stockholm
Sweden
CVR/VAT:
SE 556 971 632 601

Recently Added From Centralantikvariatet

Berwald. HILLMAN, Adolf.
Centralantikvariatet
cen117289
Stockholm, Wahlström & Widstrand, 1920. 8:o. Porträtt,+ 193 s. Illustrerad. Senare något grovt rött skinnband med frömre omlsaget medbundet, övre rött snitt. Med Hilmer Perssons exlibris och ur Rolf Mallanders bibliotek. Den första större biografin över tonsättaren Franz Berwald (1796-1868).
SVANING, Hans.
Centralantikvariatet
cen115603
Frankfurt, Will: Serlini et Ioh. W. Ammoni, 1658. Grav. titelblad,+ 539,+ (6) s. Något nött samtida pergamentband, ryggen med handskriven titel. Äldre bläckanteckning om bokens olika upplagor på försättsbladet. Med R. Keijsers namnteckning på försättsbladet och J. Vogt på titelbladet daterad 1729. VD17 23:255667Z. Bibl. danica III, sp. 45. Thesaurus 672 (variant 1). Warmholtz 2958 (för den kortare upplagan med 504 s.). Det graverade titelbladet avbildar upptill två riddare i tvekamp namngivna som Gustav Vasa och kung Christian med en mycket fantasifull karta över Norden under. Enligt Thesaurus är den längre varianten, som föreligger här, den första tryckningen, medan den mindre varianten med 504 s. kom senare samma år. Den danske historikern Hans Svaning (1503-84) påbörjade ett stort danskt historieverk som skulle ersätta Saxos gamla medeltida krönika. Av detta trycktes endast kung Hans historia år 1560 och denna om Kristian II, som märkligt nog trycks i Frankurt postumt 1658. Resten av hans stora manuskipt brann upp i Köpenhamns universitetsbrand 1728. Att denna kommer 1658 är dock knappast någon slump och den fantasifulla tvekampen på titelbladet illustrerar väl situationen detta år. På sidan 375 och framåt räknar Svaning upp alla som avrättades i Stockholm 1520.
More info
(ROBINSON, John.)
Centralantikvariatet
cen116553
Utan ort, 1695. 12:o. (8),+ 178,+ (2) s. Något fläckig på s. 42-43. Häftad, med samtida något nött marmorerat omslag, ryggen borta. Ur Carl Burenstams och Erland Hjärnes bibliotek, med respektive namnteckningar och den senares anteckning att han fått den som gåva 1909 av Olof Palme som köpt boken på auktionen efter Burenstam (som ägde rum 1909). Warmholtz 6709, not, har ej sett denna upplaga. Trots allt ett fint exemplar av den första franska upplagan av Robinsons redogörelse om Sverige. Det engelska originalet ”An Account of Sweden” utkom året innan. Nya franska upplagor utkom både 1718 och 1720. John Robinson (1650-1723) var under att antal år bosatt i Sverige, och delvis verksam som engelskt sändebud. Han blev sedermera biskop i England. Denna bok om Sverige, som han skrev flera år innan den trycktes, visar inte på någon sympati för Sverige och svenskarna från Robinsons sida - trots att han kallade sig själv för “nästan svensk”- men han var framförallt kritisk mot Karl XI och enväldets införande och boken mottogs inte väl i Sverige. Boken hade dock tryckts utan Robinsons tillåtelse och mot hans vilja, och han jobbade hårt för att behålla sina goda relationer med sina svenska vänner, vilket också lyckades. Trevlig provenienssvit med tre historiker. Diplomaten och historikern Carl Burenstam (1826-1907) på Tjelfvesta hade ett fint historiskt bibliotek, som såldes på auktion 1909. Olof Palme (1884-1918) var militär och historiker och en av grundarna av Svenska brigaden i finska inbördeskriget. Han stupade själv vid slaget om Tammerfors 1918. Erland Hjärne (1887-1969), son till Harald Hjärne, var professor i historia i Uppsala åren 1930-1952.
More info
LINDENBROG, Friedrich (utg.)
Centralantikvariatet
cen115602
Hamburg, Michaelem Heringium, 1611. 4:o. (12),+ 16, 19-379,+ (42) s. Småfläckar, litet maskhål inledningsvis och med en papperslagning på blad 4. Samtida något fläckigt och solkigt pergamentband, liten skada upp- och nedtill på ryggen och med en äldre pappersetikett i nederkant, kraftigt röda snitt. Titelbladet med rundstämpel ”Fürstensteiner Bibliothek” och röd kritnumrering, en ägaranteckning ”M.H.” med bläck på sista bladet daterat 1615. VD17 1:084840V. Warmholtz 1337. Viktig kommenterad utgåva av Jordanes, Isidor av Sevilla och Paulus Warnefrids respektive skrifter om goterna och langobarderna. Juristen och filologen Friedrich Lindenbrog (1573-1648) var elev till Justus Scaliger och mest känd för sin utgåva av den visigotiska lagen ”Leges Wisigothorum” men han gav även ut ett antal senantika författare om de germanska folkvandringsfolken. Ur biblioteket från familjen Hochberg-Pless på slottet Fürstenstein (Książ) i Nedre Schlesien i Polen.
More info
SCHEFFERUS, Johannes (utg.)
Centralantikvariatet
cen115574
Stockholm, Nicolaus Wankivius, 1669. Folio. Grav. front.,+ (14),+ 234,+ (1) s. Frontespisen något skuren i kant och uppfodrad. Stort exemplar med breda marginaler. Enstaka bläckstänk, liten fuktrand i nedre hörnet mot slutet. Något nött samtida pergamentband, ryggen med svarta dubbla fältlinjer och spår av etikett, pärmarna med ramtryck och med Magnus Gabriel De la Gardies svarta fast blekta pärmstämpel på båda pärmarna, helt guldsnitt. Titelbladet med Gustaf Carlson Adlerfelts och Carl Maximilian Johan Adlerfelts namnteckningar, båda överstrukna, samt ytterligare en överstruken och daterad 1753. Collijn sp. 462. Schück III. s. 239 ff. Carlander II s. 99. Presentexemplar av Schefferus utgåva av konungastyrelsen, med Magnus Gabriel De la Gardies pärmstämpel. Den fina graverade frontespisen av Dionysius Padt-Brügge efter David Klöcker Ehrenstrahl är här i den sällsynta större varianten med ramtryck. Detta är den tredje utgåvan av den medeltida texten Hövdinga- och Konungastyrelse. Johannes Bureus gav ut den första redan 1634, med ett nytryck 1650, men manuskriptet som Bureus använde som förlaga och som ägdes av Johan Skytte hade dock förkommit. Johannes Schefferus kunde därför inte vad gäller grundtexten göra annat än trycka av Bureus text, lägga till sin egen latinska översättning och förse den med lärda kommentarer. Syftet med utgivningen var dels att presentera konungastyrelsen för den utländska lärda världen, dels att vederlägga tvivlen på dess äkthet, vilka båda syften Schefferus uppnådde med bravur. Tryckningen finansierades av Magnus Gabriel De la Gardie, eftersom Antikviteteskollegiet ännu inte fått någon budget, och dedicerades av honom till Karl XI såsom varande en frukt av det nyinrättade kollegiets verksamhet. De la Gardies pärmstämpel är i Carlanders variant 3, vilken han använde på presentexemplar av böcker vars utgivning han bekostat. Gustaf Carlson Adlerfelt är den kände historikern Gustaf Adlerfelt (1671-1709), son till Carl Johansson adlad Adlerfelt. Han är mest känd för sin dagbok som han förde under Karl XII:s fälttåg från 1701 fram till sin död vid Poltava 1709. Carl Maximilian Johan Adlerfelt (1706-47) var son till Gustaf och pedagog. Han tillbringade sin ungdom vid Stanislaus Leszczynskis hov i Polen och blev slutligen guvernör hos Karl XII:s systers sonson hertig Karl Peter Ulrik av Holstein-Gottorp.
More info
(VERTOT, Réne-Auber de.)
Centralantikvariatet
cen116100
Amsterdam, J. Louis de Lorme & Estienne Roger, 1696. 12:o. (10),+ 197; 197 s. Titlarna tryckta i rött och svart. Fint samtida grönt marokängband, rikt guldornerad något blekt rygg med upphöjda bind och röd titeletikett, röda snitt. Ur Erik Wiréns bibliotek med hans exlibris. Warmholtz 3048. Fint exemplar av den andra tryckningen av Vertots klassiska och mycket inflytelserika svenska historia, första upplagan utkom i Paris året innan (Warmholtz anger felaktigt 1696 även för första upplagan) Den holländska bokhandlaren som utgav denna andra upplaga kände inte till vem författaren var utan satte dit Fontanelles namn istället. En tredje upplaga kom 1722 och därefter utkom den ända in på 1800-talet i nya upplagor. Réne-Auber de Vertot (1655-1735) var fransk historiker, känd för sin historik över Malta men han skrev även översiktverk om Sveriges och om Portugals historia. Han var t.o.m. uppskattad av Warmholtz, som framhåller att Vertot hade planer på en större svensk historia. Boken sträcker sig från medeltiden fram till Gustav Vasas död och innehåller på slutet en kortfattad genomgång av svenska kungar från Oden till Gustav Vasa, ”Abrégé chronologique de l’histoire de Suede”. Genomgången är uppdelad i ”Histoire fabuleuse de Suède” och ”Histoire chronologique plus exacte”.
More info